”Vi går ut på sjön imorgon – om Gud vill och vädret tillåter” sade fiskarna i Bohuslän för ett sekel sedan och antydde att andra än Gud kunde påverka vädret. Ganska ofta får jag frågan: ”Du som är ute mycket, märker du något av klimatförändringarna?” Visst gör jag det! Något stort är på gång i naturen. Fort går det också. Om det sedan är människans påverkan, eller naturliga klimatcykler låter jag vara osagt. Själv håller jag för troligt att det är bådadera och att effekterna förstärker varandra.
Däremot har jag svårt för den totalpessimistiska bilden som frodas i media. Jag tänkte ge er lite fler och varierade tankespår att fundera över. Det handlar både om hur media fungerar och hur naturen fungerar. Media handlar om att konflikt, problem och katastrofer säljer bra. Goda nyheter, noggrann analys och balanserade resonemang säljer inte alls lika bra. Det får man ha i bakhuvudet när man läser om olika katastrofer som ”ska” inträffa.
När det gäller naturen så har der flesta av oss inte den dagliga kontakten längre. Många bemödar sig inte längre att tolka tecknen som man gjorde förr då sommarens väder avgjorde om folk skulle svälta eller äta sig mätta resten av året. Dåtidens slutsatser var säkert inte alltid riktiga, eller också var förklaringarna som ledde till slutsatserna uppåt väggarna. Exempel: "Spindlar inomhus ger regn", sa man förr. Nu skulle man säga att hög luftfuktighet gör att spindlarna även söker sig inomhus. Att hög luftfuktighet är kopplat till regn vet vi idag. Att spindlar inomhus kan tyda på fuktskador vet vi också.
När vi har för lite daglig kontakt med naturen missförstår vi också hur helheten fungerar. Eftersom vår kultur värdesätter allt som är rationellt, logiskt och processorienterat, tror vi gärna att naturen också fungerar rationellt och logiskt, in i minsta detalj. Naturen blir en perfekt designad maskin där varenda liten del är absolut nödvändig för att allt annat ska kunna röra sig. Inget får gå till spillo i processen för då hotas resultatet. Dessutom förutsätter vi att människan är ett ständigt gruskorn i maskineriet och om det tas bort fungerar allt perfekt igen. När något går fel, till exempel att fåglar dör i stor skala längs våra kuster, tror media att hela maskineriet är på väg att haverera. Självklart måste det vara gruskornet som ställt till det igen. Men en sådan slutsats andas både hybris och dålig insikt. Naturen fortsätter att fungera på ett likartat sätt utan oss, och naturen blir inte automatisk en harmonisk skapelse i ständig jämvikt bara för att människan slutar påverka den. Naturen är i grunden en ganska brutal typ som föredrar att svinga sin slägga framför att använda finmekanik, och de arter eller individer som för tillfället befinner sig inom radien för den där släggan bör definitivt se upp! Vi är alltså ganska långt från den finmekaniska precisionen. En hel del spill längs vägen blir det, med eller utan oss människor.
Så när dina rosor torkar bort i hettan i april, eller stenpartiväxterna ruttnar under århundradets regnsommar så är kanske allt ändå är ungefär som det alltid varit. Dramatiska förändringar är något som alltid funnits, även om de just nu är förstärkta av den globala uppvärmningen.
Vad kan man då göra själv? En observant odlare kan träna upp sin förmåga att dra riktiga slutsatser av allt som händer ute, även utan lång erfarenhet av naturen. Det handlar om att skaffa sig ”ett undersökande förhållningssätt” som en av mina gamla lärare uttryckte det. Så fråga: ”Varför blev våren så tidig i år?” i stället för att säga: ”Det blev tidig vår i år.” Läs på, iaktta noga, ställ frågor, diskutera med andra, samla in egna fakta, dra egna slutsatser. Det kommer man långt med. Våga tänka en och annan djärv "tanken tvärtom" också! Samla allt i en trädgårdsdagbok och titta i den då och då. Lösningen på vissa problem uppenbaras först i efterhand, men även då har man nytta av att kunna säga "Aha, därför blev det så..."
Det som händer i naturen ger oss odlare en del nya möjligheter också! Vi behöver kanske förbereda oss för extremväder samtidigt som vi kan försöka oss på växter som varit omöjliga för tio år sedan. I nästa krönika ska jag försöka se det hela ur ett grässtrå-perspektiv och titta på vad ett ändrat klimat betyder för odlingen hemma i vår egen trädgård.